Mitt liv bakom glömma det helt nej sina rötter har man, jag vande mig att leva med dem. Jag skapade mig ett liv att leva på. Jag har blivit trött mer än en gång på mig själv då det bakom - drar ner ridån, över mitt inre, men jag spjärnar emot tar sats flyger vidare i livets dimensioner.
Det förflutna vill oroa det sköra i ens inre - eller?
Det bakom vill bryta ner. Vill jag ska vara som en kristall i bitar här och där - ingen helhet.
Men mitt inre har en tro på och kanske....kanske en högre makt Gud i himlen såg det och började tråckla ihop. Mig skapelse! Han hjälper mig leva i det liv som blev mitt med ett bakom, nuet och framtiden, det sista framtiden visst är vi alla nyfikna på vad den vill med oss.
Jag är det! Tack syälskande tråckelgud. Jag känner inre frid. Ridån som fanns mellan mig och livet bakom jämnas, och jag är mer i livet.
Det finns en kärlek som övervinner det är Kärleken från Gud.
Tack Tack Tack i massssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssor!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar