Strömmar av regn rinner nedför vindrutan mot bilens framruta. Plötsligt dyker de upp miljoner fragment rusande mot rutan, och tar nästan kontroll över bilen. Vi tre som är i bilen rycker till, jag hinner på en sekund uppleva rädsla. En duns flyger emot oss och blir ett moln av av små små punkter, reflektioner från en mötande bil.Regnet är verkligen kompakt det nästan äter upp asfalten. Effekten blir något av hypnotisk för mina ögon som ser prickarna emot sido- rutan och trötthet smyger sig på i avsaknad av en vindrutetorkare på mina ögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar